Hur mår vi vuxna svenskar egentligen? Det är en viktig fråga när det handlar om styrkefokus och positiv psykologi. ”Thriving” är ett ord som används på engelska för att beskriva ett eftersträvansvärt liv. På svenska är ”frodas” kanske det bästa ordet. För att frodas räcker det inte med avsaknad av negativa känslor, men helt gör förekomsten av negativa känslor det svårare att frodas i livet och karriären.

I den här artikeln fokuserar jag på ”etablerade” vuxna, alltså personer över 30 år, i arbetsför ålder. Under 30 år är det många som fortfarande studerar och på andra sätt gör livet både ombytligt, oförutsägbart och flexibelt, så det förtjänar att hanteras i en egen artikel.

Problem med ångest och störd sömn, men inte så stressade?

Först de goda nyheterna: i åldern 30-44 år uppger 85% att de har ett gott psykiskt välbefinnande1, och i åldergruppen 45-64 år är det hela 89%. Så överlag mår många av oss bra, men inte hela tiden verkar det som när man kikar närmre på siffrorna.

Nu de mindre goda nyheterna: drygt en tredjedel av oss har sömnbesvär, åtminstone då och då och ca 40% av oss känner ångest, oro eller ängslan. Tyvärr verkar de här besvären också öka något från år till år, så att fler av oss drabbas. Men stressen verkar iallafall hålla sig stadigt på under 20% för 30-44-åringar och under 15% för 45-64-åringar.

De sista siffrorna förvånade mig faktiskt. Jag kan inte minnas när jag gick en vecka utan att höra någon referera till hur ont om tid någon hade, hur mycket mer de hade att göra än timmarna på dygnet räcker till och hur de längtade efter en chans att koppla av ordentligt. Alla de sakerna skulle jag beskriva som ”stress” om någon bad mig sätta ett ord på det.

Enligt den senaste State of the Global Workplace-rapporten från Gallup så svarade dock 36% av svenskarna ja på frågan om de kände sig stressade en stor del av gårdagen. Jämfört med den globala siffran 44% så vi alltså lite mindre stressade. Men kanske kände sig 1/3 av dina kollegor stressade en stor del av gårdagen, och ändå bär vi många gånger stress som ett personligt problem!

Mår vi ibland dåligt i onödan?

För är det så farligt då? Att vi sover lite dåligt och bär på ångest, oro och kanske lite stress. Kanske, kanske inte – det beror ju på varför vi känner som vi gör. Det finns många yttre omständigheter som vi kanske inte kan påverka och som kan vara orsak till såväl ångest, som sömnbesvär och stress – till exempel om en familjemedlem är svårt sjuk eller om det pågår en pandemi. Då är det något vi behöver acceptera och hitta något sätt att hantera.

Men så finns det omständigheter som leder till samma besvär och som vi faktiskt kan försöka påverka – till exempel många av de negativa känslorna som kommer av att det finns ”skav” på jobbet. Kanske är det någon kollega som vi inte riktigt funkar med, en chef som inte är så bra, för mycket att göra månad ut och månad in, eller uppgifter som vi gör ofta och som dränerar oss på energi varje gång.

Om vi går runt och mår dåligt på grund av situationer vi faktiskt kan försöka påverka så är det ju väldigt illa. Det kan leda till fysiska besvär, psykologiska besvär och känslomässiga besvär. I vissa fall kan dessutom små justeringar hjälpa mycket, men det är inte alltid vi vet varför vi mår som vi mår!

Många av oss står ut, tills vi helt enkelt inte står ut längre. En mer hoppfull väg att gå är att försöka identifiera vad det specifika problemet är och hur det påverkar oss. Är det till exempel uppgiften eller situationen som vi upplever som dränerande? Om det är uppgiften, är det uppgiften i sig eller hur vi utför den som vi egentligen har problem med? Vad skapar ”skavet” och varför? När vi vet det kan vi öka vår sinnesro. Dels för att vi vet vad det beror på och dels för att det det går att se på hur vi kan lösa det.

Små justeringar kan göra att vi mår mycket bättre

Exempel väldigt praktisk exempel: Många ogillar att diska. Så mycket att det kan leda till gräl med de vi älskar mest i hela världen.

Man kan lösa det genom att ”härda ut” – vilket funkar för vissa, men kan leda till en del av utmaningarna ovan. Eller så hittar man ett bättre sätt att diska. Ett sätt som man föredrar framför alla andra och plötsligt kanske diskandet inte alls är så dränerande.

Till exempel: Lyssna på hög musik och dansar medan man diskar = ganska roligt och ett träningspass.
Eller: Ha diskhon under ett fönster så man kan titta på utsikten under tiden = meditativt och lugnande.
Hittar man inget som gör diskandet roligare så kan man leja ut det, till en diskmaskin eller en familjemedlem (och med fördel känna tacksamhet över det). Ja, eller så kan man välja att inte diska alls, utan hitta en annan kreativ lösning på utmaningen med något att äta på och dricka ur.

Hur diskar du? Gör du det på det sätt som passar bäst för dig?

Vad säger statistiken om vuxna svenskars mående?

Nedan har jag sammanställt statistik från Folkhälsomyndighetens årliga enkät ”Hälsa på lika villkor”. Den enkäten fokuserar på mental hälsa i sin helhet, alltså inte bara – som ofta är fallet – ämnet mental ohälsa, dvs frånvaro eller närvaro av sjukdomsbild.

Ångest, oro och ängslan

Grafen nedan visar personer 30–44 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest. För 2022 är andelen 46,8% totalt, alltså nästan halva befolkningen i den åldersgruppen. Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Grafen nedan visa personer 45–64 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest. För 2022 är andelen 36,5%, och vi kan se i grafen nedan att den ökande trenden från 2015 verkar ha avtagit. Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Sömnproblem

Sömnen är viktig för välbefinnandet och därför är det dystra siffror när mer än en tredjedel av Sveriges vuxna verkar ha sömnproblem. En lättnad är att det rapporterat är lätta sömnbesvär som drabbar de allra flesta.

Grafen nedan visar personer 30–44 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2022. 2022 uppgav totalt 36,1% sömnbesvär. Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Grafen nedan visar personer 45–64 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2022. År 2022 uppgav totalt 47,1% att de hade sömnbesvär. Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Stress hos vuxna i Sverige

Tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro verkar de vuxna svenskarna alltså inte känna särskilt mycket stress. Dessutom verkar siffrorna inte röra sig nämnvärt mellan åren.

Grafen nedan visar personer i åldersgrupp 30–44 år som uppgett att de känner sig ganska eller väldigt stressade (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Grafen nedan visar personer i åldersgrupp 45–64 år som uppgett att de känner sig ganska eller väldigt stressade (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Dina styrkor kan hjälpa dig identifiera hur du gör saker bäst

Tycket du att det är svårt att veta hur du ska göra saker annorlunda för att känna mindre stress, oro etc? Förutom att jag alltid vill uppmuntra alla till att söka vård om man känner att man behöver det, så vill jag (såklart) tipsa om att ta reda på dina styrkor. Styrkor är saker vi gör bra, har en inre drivkraft för och får energi av. Det handlar inte om dina färdigheter och kunskaper, utan om hur du helst agerar i världen.

Vissa älskar rutiner och mår bäst av det, andra älskar omväxling och får energi av det. Vissa vill göra utföra uppgiften så fort de kommer på den, andra väntar hellre och tänker efter före. Det är inte så troligt att människor i en familj ens föredrar att göra saker på samma sätt och genom att uppmärksamma och uppskatta att vi är olika så kommer vi mycket längre! Kanske till och med till en punkt där ingen behöver bråka om städningen hemma?! (Jag lovar inget, men jag tycker det är värt ett försök!)

1 Gott psykiskt välbefinnande definieras så här ”Att ha ett gott psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man kan hantera livets upp- och nedgångar, att man har framtidstro, goda relationer och att man kan känna ett inre lugn.”

Källor:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-psykisk-halsa-vuxna–30-44-ar/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-psykisk-halsa-vuxna–4564-ar/
https://www.gallup.com/workplace/349484/state-of-the-global-workplace-2022-report.aspx