Det undgår igen att det är lite oroligt på den ekonomiska marknaden och att det pratas om hur djup, snabb och lång lågkonjunkturen blir. Dessutom har vi krig i Europa, stora utmaningar i planetens ekologiska hållbarhet och stress liknar en global folksjukdom. Det är verkligen inte konstigt om du känner oroskänslor oftare och starkare.
Du är långt ifrån ensam
Inför World Mental Health Day 2022 (10 oktober) genomförde Ipsos en undersökning i 34 länder. Det visar sig att 59% känt sig så pass stressade att de inte kunde hantera det minst 1 gång under det föregående året. Vidare hade 52% känt sig deprimerade, ledsna eller hopplösa i flera veckor i sträck minst en gång under året, medan hela 27% känt så flera gånger under året.1
Det är verkligen inte uppmuntrande siffror för ett år när pandemin faktiskt började klinga av och de flesta fått tillgång till vaccination och därmed borde kunna känna sig säkrare och mindre oroliga än åren innan.
Självklart är det naturligt att känna oro ibland och inför vissa saker, det är något alla människor upplever. Det är när oron blir en (o)vana och kanske kommer upp vid tillfällen som t.ex vid sovdags, verkar kunna gälla det mesta vi vill eller behöver göra, eller på annat sätt stör vår vardag som det kan upplevas som ett problem.
Vad beror oron på
Oro kommer ofta av en känsla av brist på kontroll över situationen och oron i sin tur kan leda till att vi känner oss mer ängsliga och upprörda. Fast många av oss vet att det blir en negativ spiral så gör vi det ändå – det kan ge en känsla av att vara förberedd på de negativa konsekvenser vi oroar oss för.
Du vet att du oroar dig när du upprepar samma scenarios och tankar i huvudet med fokus på det som kan gå fel! Det kan kännas som problemlösning, men om du tänker efter så är det inte de potentiella lösningarna som har ditt fokus.
Vad kan jag göra mot oron? Använd dina personliga styrkor
Det finns mängder av värdefulla hanteringsstrategier att använda, och jag vill lyfta nyttan med att utvärdera dessa via sina egna personliga styrkor.
Vi säger att du vet att du drivs av att bli klar med saker. Du mår bra när du har fått checka av nåt från din att-göra-lista. Mitt tips är då att du till exempel identifierar mindre uppgifter eller aktiviteter som tar dig mot att minimera den risk du är orolig för. Ett mindre bra tillvägagångssätt vore däremot att ignorera orostankarna genom att bara göra vad-som-helst – det kan ju i värsta fall leda till utmattning.
Eller så kanske du mår bra när du får förbättra saker. När du kan laga nåt trasigt eller kanske göra något ännu lite bättre. Då kanske du kan fokusera på hur du kan bidra till att göra saker bättre i situationen du oroar dig för. Kanske kan du komma på två olika sätt att hantera det som eventuellt kan gå fel, utifrån vad du har kontroll över (vi kan välja hur vi agerar, vad vi uttrycker och ändra oss själva, men inte räkna med att ändra på yttre omständigheter).
Om du är en person som mår bra av att människor kommer överens, jobbar mot ett gemensamt mål och kanske medvetet jobbar på att stärka sina relationer så kan det vara en bra idé att kommunicera dina behov till de som ingår i det du upplever oro kring. Ofta kan vi glömma att be om det vi behöver – ibland för att vi inte ens vet själva vad det är – och då kan andra omedvetet bete sig på sätt som oroar oss. Alla har inte samma aktiva förhållningssätt till relationer i grupper som du nog har.
Tio saker som kan hjälpa mot oro
- Klargör för dig själv om det du oroar dig för är något du har kontroll över, eller något du inte kan påverka. Om du till exempel oroar dig för att det ska regna när du har planerat en picknick, så är regnet ett exempel på vad du inte kan kontrollera.
- Skriv ner vad som oroar dig och hur det känns. På så sätt kan du släppa det för stunden och komma tillbaka till det vid senare tillfälle.
- Bestäm en viss tid på dagen när du får oroa dig, och försök att inte tänka på sakerna mer utanför den tiden. Schemalägg det i din kalender om du behöver en påminnelse.
- Fundera på om något liknande det du oroar dig för hänt i ditt liv tidigare, och hur du klarade av det då. Det kan ge en känsla att du faktiskt kan klara av svåra situationer om de uppstår.
- Fråga dig själv ”Är det verkligen sant, det som jag tänker nu?”, ”Vilka bevis har jag för att det är sant?” och ”Vilka bevis kan tyda på att det inte är sant?”.
- Kom ihåg att du inte är dina känslor, dina känslor inte är sanningen, och att känslor ofta klingar av ganska snabbt när vi ser dem. Du kan till exempel prova att säga ”Tack oro, jag är uppmärksam på den risken nu, och jag väljer att tro att det kommer gå bra den här gången”
- Gå en promenad eller rör på dig på ett annat sätt för att få något annat att tänka på.
- Fokusera på din andning och att räkna till fyra på varje inandning och utandning. Det gör att du måste andas lugnt och att din hjärna är upptagen med att hålla räkningen.
- Grunda dig själv i nuet genom att räkna upp fem saker du ser, fyra saker du kan röra vid, tre saker du hör, två lukter du känner och en sak du kan känna smaken av.
- Prata med någon – en vän, en kollega, en terapeut, en hjälplinje. Bestäm vem du väljer att prata med utifrån hur allvarlig oron känns just nu. Tveka aldrig att söka hjälp!
Glöm inte att titta på aktiviteterna och hanteringsstrategierna genom linsen av dina styrkor, vad som ger dig energi och vad som känns bra för just dig. Skapa inte en rutin för att du måste, utan utgå ifrån hur du kan göra något som hjälper på ett sätt som passar din unika personlighet.
Hur vet jag vilka mina styrkor är?
Om du inte redan vet vilka dina styrkor är (hur du tänker, agerar och känner) så rekommenderar jag dig att göra ett onlinetest och sen reflektera över det du får veta där.
Du kan till exempel välja ett test som mäter personlighetsdrag enligt OCEAN-modellen. Då får du till exempel veta hur Extrovert du är, hur öppen du är för nya situationer och hur benägen du är att uppleva negativa känslor. Ett gratis sånt text finns på bigfive-test.com. Utifrån det får du en generell idé om vilka situationer som passar dig.
Du kan också välja ett mer detaljerat test som talar om specifika styrkor som kan vara lättare att omsätta i aktiviteter.
Om du vill göra ett gratis test som går snabbt så finns till exempel viacharacter.org som erbjuder ett test (och där du sen betalar för att få mer ingående rapporter om dina styrkor). Där mäts 24 olika karaktärsstyrkor och du kan försöka anpassa dina aktiviter efter dina toppstyrkor.
Jag rekommenderar såklart verktyget som jag arbetar med, CliftonStrengths från Gallup. Här får du koll på din unika sekvens av 34 styrkor, med rapport på engelska för 735 SEK. Du kan köpa testet själv på gallup.com/cliftonstrengths eller kontakta mig personligastyrkor[a]notevole.se så får du instruktioner, inbjudan till testet, rapport och 75 minuters personlig återkopplingssession för 3500 SEK ex moms. Om du vill fortsätta utveckla dina styrkor så erbjuder jag också coachingpaket2
1 https://www.ipsos.com/en-us/news-polls/world-mental-health-day-monitor-2022
2 Coaching ska aldrig ersätta terapi, utan fokuserar på att hjälpa dig nyttja dina styrkor bättre i vardagslivet. Sök alltid hjälp hos sjukvården om du upplever att du behöver stöd från en psykolog eller terapeut, speciellt om du har tankar om att skada dig själv eller andra.